Konsumenternas val styr marknaden
Inom marknadsekonomin söker sig näringsidkarna plats och utkomst på marknaden genom priskonkurrens, tävlan om det bredaste sortimentet, kvaliteten på servicen, öppethållningstider, stationering med flera faktorer, var och en i enlighet med sin affärsidé och sina verksamhetsförutsättningar.
Det gäller för konsumenterna att kunna bedöma förhållandet mellan pris och kvalitet för produkter och service, att särskilja de föreställningar som marknadsföringen inger från själva produktens egenskaper samt att känna till sina rättigheter och skyldigheter. På så sätt styr konsumenterna genom förnuftiga val produktionen, marknadsföringen och distributionen i riktning mot ett effektivt, ytterst fördelaktigt och kvalitetsmässigt utbud.
Prisjämförelser hjälper konsumenten att välja
Konsumenterna har haft svårt att begripa att priset på en och samma produkt i dag kan variera kraftigt från en affär till en annan och i en affär från en dag till en annan. Detta gäller också servicesektorn. Det är ingalunda alltid fråga om att det skulle finnas skillnader i kvaliteten mellan varorna eller tjänsterna. Konkurrens- och konsumentverket genomför i samråd med Statens ämbetsverk på Åland och Regionförvaltningsverken i riket prisjämförelser på varor och tjänster. Med stöd av dem får konsumenterna information om:
- priserna på förnödenheterna
- prisvariationerna mellan olika affärer ( s.k. prisgaffel)
- prisnivån i affärerna samt omfattning och tillgång i fråga om varusortiment
Jämförelserna upplyser om den lokala och den riksomfattande konkurrenssituationen i branschen.
Friheten att prissätta - Skyldigheten att klart och tydligt sätta ut priserna
Varor och tjänster kan prissättas fritt. Därför är det viktigt att konsumenterna samtidigt erbjuds klar och tydlig prisinformation. Konsumenterna bör snabbt och lätt kunna skapa sig en bild av priserna på varor och tjänster för att kunna överväga sitt köpbeslut.
Priserna på varorna skall märkas ut på förpackningen eller på hyllkanten vid varan eller i undantagsfall på en prisförteckning vid produktgruppen. En prislista över tjänster eller annan redogörelse för principerna för prissättningen bör finnas att tillgå på väggen i affärslokalen på ett ställe där konsumenten lätt kan få syn på den.
För att underlätta konsumenternas val skall de flesta färdigförpackade varor i affärerna förutom försäljningspris också ha uppgift om kilo-, liter-, meter- eller annat enhetspris. Enhetspriset skall även uppges i reklam och marknadsföring av varor.
Principerna med pris- och enhetsprisinformation anges i Statsrådets förordning 553/2013 om prisinformation (18.7.2013). Konsumenten uppfattar det som tryggt att göra uppköp om han vet priset på de varor som bjuds ut. I sista hand är det ju trots allt uttryckligen fråga om att betala när man köper något. Konsumenterna irriteras av bristfällig prismärkning. Enligt undersökningar låter var tredje person bli att köpa en vara om priset inte är utsatt.
Vad händer om allt inte står rätt till med prismärkningen?
Det är ämbetsverket som övervakar att förordningen om prismärkning följs på Åland. Konsumenterna tar kontakt med den enhet vid ämbetsverket som handhar konsumentfrågor om de inte själva vill eller kan reda ut frågan i affären. Konkurrens- och konsumentverket och konsumentombudsmannen leder övervakningen. Ämbetsverket ger muntliga anmärkningar eller skriftliga uppmaningar vid bristfällig prismärkning. Om prismärkningen inte förbättras kan ämbetsverket föra ärendet vidare till allmän åklagare som brott mot konsumentskyddet. Alternativt kan en näringsidkare vid vite förbjudas att fortsätta en marknadsföring i strid med stadgandena och bestämmelserna i prismärkningsförordningen.
Näringsidkarens skyldighet att informera myndigheterna om prisuppgifter
För att öka konsumenternas prismedvetenhet och underlätta valen genomför Konkurrens- och konsumentverket i anslutning till skötseln av konsumentfrågor utredningar om och jämförelser mellan priserna på nyttigheter (1 § lagen om konsumentverket (1056/1998). En näringsidkare är skyldig att förse Konkurrens- och konsumentverket med uppgifter som verket behöver för ovannämnda utredningar och jämförelser. Verket kan beordra näringsidkaren att ge uppgifterna till ämbetsverket som samlat in dem. Konkurrens- och konsumentverket kan utsätta vite för att förstärka upplysningsplikten. Vitet döms ut av Statens ämbetsverk på Åland när det gäller fall där näringsidkaren har sin hemort på Åland(4 § 1056/1998).
Konkurrens- och konsumentverket och ämbetsverken offentliggör resultaten av sina utredningar och jämförelser i den omfattning anses vara ändamålsenlig. Ämbetsverket publicerar också de prisjämförelser som gjorts på Åland.