Justitieministeriet har i skrivelse 5.12.2025 begärt Ålandsdelegationens utlåtande över ett utkast till en överenskommelseförordning om skötseln på Åland av vissa uppgifter enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism.

Ärende               

Justitieministeriet har i skrivelse 5.12.2025 begärt Ålandsdelegationens utlåtande över ett utkast till en överenskommelseförordning om skötseln på Åland av vissa uppgifter enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. 

Republikens presidents förordning är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2026 och att upphäva den gällande förordningen (FFS 478/2024). Inrikesministeriet och finansministeriet har lämnat utlåtanden. Ålands landskapsregering har lämnat sitt samtycke.

Överenskommelseförordningens innehåll

Republikens presidents förordning om skötseln på Åland av vissa uppgifter enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism trädde i kraft den 1 augusti 2024. Genom förordningen överfördes på landskapsregeringen tillsynsbehörighet på Åland som ankom på Polisstyrelsen och regionförvaltningsverket enligt 7 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (FFS 444/2017), nedan rikslagen. 

Tillsynsbehörighet som ankom på Polisstyrelsen gäller penningspelssammanslutningar som avses i Ålands landskapslagstiftning samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaravgifter och deltagaranmälningar för penningspel som tillhandahålls av dessa penningspelssammanslutningar. Tillsynsbehörighet som ankom på regionförvaltningsverket gäller sådana fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler som avses i Ålands landskapslagstiftning.

I och med reformen av statens regionförvaltning läggs regionförvaltningsverken ned och deras uppgifter överförs till nya myndigheter (RP 13/2025 rd). I samband med reformen inrättas det riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket, som från och med den 1 januari 2026 tar över bland annat regionförvaltningsverkens uppgifter. Till dessa uppgifter hör också tillsynen enligt 7 kap. 1 § 1 mom. 4 punkten i rikslagen (se lag 597/2025). I denna ingår tillsyn av fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler. 

Enligt justitieministeriets anslutande promemoria behöver överenskommelseförordningen ändras till denna del för att den ska beakta den ändring som skett i fråga om den ansvariga riksmyndigheten. Enligt utkastet till överenskommelseförordningens 1 § 2 mom. överförs från Tillstånds- och tillsynsverket till Ålands landskapsregering tillsynsbehörigheten på Åland enligt 7 kap. i rikslagen när det gäller sådana fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler som avses i Ålands landskapslagstiftning.

I justitieministeriets promemoria redogörs också för den pågående lagstiftningsreformen om penningspelssystemet. I en proposition ingår förslag till ändring av rikslagen (RP 16/2025 rd). Enligt förslaget skulle rikslagens 7 kap. 1 § 1 mom. 2 punkt ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket utövar tillsyn i stället för Polisstyrelsen när det är fråga om sådana i lagens 1 kap. 2 § 1 mom. 10 punkt avsedda penningspelssammanslutningar som avses i Ålands landskapslagstiftning samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaravgifter och deltagaranmälningar för penningspel som tillhandahålls av dessa penningspelssammanslutningar. 

Lagstiftningsreformen gällande penningspelssystemet pågår ännu i riksdagen. Enligt promemorian torde Polisstyrelsens tillsyn upphöra den 1 januari 2027. Utkastet till överenskommelseförordning omfattar både överföringen av de uppgifter som gäller penningspelssammanslutningar från Polisstyrelsen och senare efter övergångsperioden från Tillstånds- och tillsynsverket till Ålands landskapsregering. I överenskommelseförordningens 5 § 3 mom. ingår en övergångsbestämmelse om detta. 

Förordningen innebär inte någon förändring i sak. Den gällande förordningen upphävs. Förslaget till förordning ger inte upphov till några nya kostnader för staten eller landskapet.

Lagstiftningsbehörigheten

Varken penningtvätt eller terrorism omnämns som särskilda rättsområden i uppdelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapets och rikets lagstiftande organ i självstyrelselagen. Ålandsdelegationen har behandlat behörighetsfrågan i tidigare utlåtanden (se ÅD 15/16, 18/18 och 14/24). 

Enligt 18 § 1, 2, 6, 22 och 26 punkterna i självstyrelselagen har Åland helt eller huvudsakligen rätt att lagstifta om sådant som rör landskapets myndigheter, landskapets tjänstemän, allmän ordning och säkerhet, näringsverksamhet, med i självstyrelselagen angivna undantag, samt utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Vidare hör rättsområdena avvikelse från grundlagen, statsmyndigheternas organisation och verksamhet, förhållandet till utländska makter med beaktande av bestämmelserna i 9 och 9 a kap., bolag och andra privaträttsliga sammanslutningar, hela riket gällande allmänna villkor för utlänningars och utländska sammanslutningars rätt att äga och besitta fast egendom och aktier samt att idka näring, försäkringsavtal, rättskipning samt administrativa ingrepp i den personliga friheten till rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 1, 3, 4, 8, 9, 11, 23 och 24 punkterna i självstyrelselagen.

Enligt 23 och 30 § i självstyrelselagen följer förvaltningsbehörigheten lagstiftningsbehörigheten, om undantag för detta inte för någon förvaltningsuppgifts del anges i självstyrelselagen. Detta innebär att den som har rätt att lagstifta om en viss angelägenhet, även ansvarar för förvaltningen av uppgifterna. Av bestämmelserna följer att de uppgifter som med stöd av rikets lagstiftning om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ankommer på riksmyndigheterna, på Åland ska skötas av avsedda riksmyndigheter såvida inte uppgifterna i fråga genom överenskommelseförordning överförts på landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet (se ÅD 14/24, s. 2).

Ålandsdelegationen har också behandlat behörighetsfördelningen i samband med genomförandet för Ålands del av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849. Åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism ansågs utgöra riksbehörighet. Det ankommer på rikets myndigheter att jämlikt rikslagstiftningen utföra de uppgifter som direktivet stipulerar om, såsom utövande av tillsyn och beläggandet av sanktioner, även på sådan verksamhet som utgör landskapsbehörighet såsom spelverksamhet. Vidare konstaterade Ålandsdelegationen att dessa befogenheter dock endast får utövas i den utsträckning som är nödvändigt för att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att landskapets myndigheter därtill ska utöva sina befogenheter enligt landskapslagstiftningen (se ÅD 15/16, s. 5). 

Ålandsdelegationen konstaterar att det rör sig om en teknisk upp-datering av gällande överenskommelseförordning. Uppdateringen föranleds av rikslagstiftning om en reform av statens regionförvaltning, genom vilken det inrättas ett nytt riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverk. Utkastet till överenskommelseförordning föranleder vissa anmärkningar.

Polisstyrelsens tillsyn när det är fråga om penningspelssammanslutningar enligt 7 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten i rikslagen inkluderar de i 1 kap. 2 § 1 mom. 10 punkten avsedda penningspelssammanslutningar enligt Ålands landskapslagstiftning. Avsikten har varit att denna tillsyn ska påföras Tillstånds- och tillsynsverket genom en ändring av rikslagen (RP 16/2025 rd).

Genom överenskommelseförordningens 1 § 1 mom. skulle tillsynsbehörighet som ankommer på Polisstyrelsen eller Tillstånd- och tillsynsverket överföras till Ålands landskapsregering vad gäller penningspelssammanslutningar som avses i Ålands landskapslagstiftning samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaravgifter och deltagaranmälningar för penningspel som tillhandahålls av dessa penningspelssammanslutningar. Även i förordningens 3 § föreskrivs om uppgifter som överförs från Polisstyrelsen eller Tillstånds- och tillsynsverket till landskapsregeringen. 

Dessa lösningar i kombination med övergångsbestämmelsen i förordningens 5 § 3 mom. utgår från att den föreslagna ändringen av rikslagen träder i kraft. Förslaget om att de i förordningens 1 § 1 mom. och 3 § avsedda uppgifterna påförs Tillstånd- och tillsynsverket är fortfarande föremål för utskottsbehandling i riksdagen. Ålandsdelegationen anser att bestämmelserna formellt sett inte står i strid med självstyrelselagen, men att de är vaga och kan leda till oklarheter. För tillfället är innehållet i rikslagstiftningen och tidpunkten för dess ikraftträdande inte ännu fastslagna (jfr HD 3.3.2017, OH2017/6). Tills den föreslagna rikslagstiftningen träder i kraft tillämpas övergångsbestämmelsen i förordningens 5 § 3 mom. 

Överenskommelseförordningens 1 § 2 mom. skulle komma att överföra tillsynsuppgifter som fr.o.m. den 1 januari 2026 ankommer på Tillstånds- och tillsynsverket enligt 7 kap. 1 § 1 mom. 4 punkten i rikslagen. I denna bestämmelse definieras de rapporteringsskyldiga som är föremål för Tillstånds- och tillsynsverkets tillsyn. Bestämmelsen inkluderar inte de rapporteringsskyldiga som avses i rikslagens 1 kap. 2 § 1 mom. 19 punkt och som gäller fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler enligt Ålands landskapslagstiftning. I förordningens 3 § föreskrivs om ytterligare uppgifter som överförs från Tillstånds- och tillsynsverket till landskapsregeringen.

Ålandsdelegationen anser att överenskommelseförordningens 1 § 2 mom. och 3 § är problematiska eftersom de utgår från att de förevarande uppgifterna har påförts Tillstånds- och tillsynsverket enligt rikslagen. Rikslagens 1 kap. 2 § 1 mom. 19 punkt i kombination med 7 kap. 1 § 1 mom. 4 punkt stöder inte att så skulle vara fallet. Enligt självstyrelselagens 32 § kan endast uppgifter som faktiskt och rättsligt hör till en myndighet vara föremål för överföring. Ålandsdelegationen har inte sett några hinder för att gällande och tidigare överenskommelseförordningar sätts i kraft (se ÅD 18/18 och 14/24). Trots detta anser delegationen att en överenskommelseförordning inte kan ligga till grund för överföring av riksuppgifter som inte har påförts en riksmyndighet.

Ålandsdelegationens slutsats

Med hänvisning till det ovan anförda finner Ålandsdelegationen hinder för att förslaget till överenskommelseförordning i föreliggande form sätts i kraft. 

Närvarande      

Ordföranden Holm-Johansson, ledamöterna Dahlén, Leino-Sandberg, Siitari och Åkerblom. 

På Ålandsdelegationens vägnar:

Marine Holm-Johansson, ordförande
Sören Silverström, sekreterare