Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that we are not responsible for any inaccuracies.
På grund av ombyggnadsarbeten kommer Statens ämbetsverk på Åland att begränsa öppethållningstiderna för besökare under januari, februari och mars 2026 enligt följande:
19 januari - 31 mars 2026Tisdag – torsdag kl. 12.00 – 15.00.
Besökande kunder hänvisas till ingång D via parkeringen mot Södragatan, eftersom huvudingången är stängd under ombyggnaden.
Vår personal finns tillgänglig per telefon och e-post kl. 9.00-16.15, med undantag för magistraten och fordonsbeskattningen som betjänar per telefon till kl. 15.00.
Växel: 0295 017 200 E-post: info@ambetsverket.fi
Högsta domstolen har med hänvisning till 60 § 2 mom. i självstyrelselagen i skrivelse av 22.7.2025 berett Ålandsdelegationen tillfälle att inkomma med utlåtande med anledning av Ålands landskapsregerings skrivelse.
Utlåtandet bör vara högsta domstolen tillhanda senast 22.8.2025.
I 60 § 2 mom. i självstyrelselagen föreskrivs om lösandet av behörighetskonflikter. Uppstår meningsskiljaktighet angående en landskaps- eller riksmyndighets behörighet att vidta en viss förvaltningsåtgärd, avgörs frågan på framställning av landskapsregeringen eller riksmyndigheten av högsta domstolen, sedan utlåtande har inhämtats av myndigheten i fråga och Ålandsdelegationen. Enligt detaljmotiveringen kan en sådan meningsskiljaktighet som avses i stadgandet gälla såväl en tilltänkt som en redan företagen förvaltningsåtgärd (RP 73/1990 rd, s. 94).
Med anledning av Ålands landskapsregerings skrivelse och med hänvisning till 60 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland har högsta domstolen anmodat Ålandsdelegationen att inkomma med ett utlåtande i ett ärende som gäller behörighetsfördelningen för rättspsykiatrisk vård. Till handlingarna i ärendet har domstolen fogat landskapsregeringens framställan av 28.5.2025 (24 S1, ÅLR 2023/9355). Till framställan hör två bilagor: landskapsregeringens skrivelse till social- och hälsovårdsministeriet av 1.12.2023 (70 S1, ÅLR 2023/9355) och social- och hälsovårdsministeriets svar av 10.7.2024 (VN/35195/2023).
Landskapsregeringen har 4.6.2025 kompletterat den tidigare nämnda framställan. I kompletteringen ingår landskapsregeringens beslut av 3.6.2025 (26 S1, ÅLR 2025/3793) till vilket ansluter som bilaga ett tjänsteinnehavarbeslut av 2.6.2025 från Ålands hälso- och sjukvård (160/2025). Social- och hälsovårdsministeriet har 8.7.2025 lämnat ett utlåtande till högsta domstolen (VN/19125/2025). Till utlåtandet har bifogats ministeriets anvisning av 4.6.2025 om tillämpning av mentalvårdslagens bestämmelser om administrativa ingrepp i landskapet Åland (VN/17626/2025).
På de grunder som framförs i landskapsregeringens skrivelse av 28.5.2025 framställs att högsta domstolen fastställer att lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten gällande rättspsykiatrisk vård och dito specialomsorg i sin helhet enligt självstyrelselagen är rikets samt att därav även följer att riket har kostnadsansvaret för rättspsykiatrisk vård och specialomsorg i sin helhet.
Den till framställan fogade landskapsregeringens skrivelse av 1.12.2023 till social- och hälsovårdsministeriet gäller kostnaderna för rättspsykiatrisk vård. Ålands landskapsregering anmodade den offentliga hälso- och sjukvårdsmyndigheten Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att i fortsättningen bestrida fakturor för vård som Institutet för hälsa och välfärd beslutat om på rättspsykiatriska grunder. I social- och hälsovårdsministeriets svar av 10.7.2024 framförs att det inte finns någon grund för bestridande av fakturor för vård som Institutet för hälsa och välfärd har beslutat om på rättspsykiatriska grunder. Det uppges inte heller finnas behov av och förutsättningar för att utarbeta en överenskommelseförordning.
Landskapsregeringens kompletterande skrivelse av 4.6.2025 innehåller ett beslut som landskapsregeringen har riktat till ÅHS. Beslutet gäller behörighet för läkare att vidta åtgärder gällande administrativa ingrepp i den personliga friheten enligt mentalvårdslagen (FFS 1160/1990). I beslutet framförs att det i dagsläget saknas lagstöd som ger myndigheterna på Åland rättslig grund för tillämpning av mentalvårdslagen.
I social- och hälsovårdsministeriets utlåtande av 8.7.2025 till högsta domstolen hänvisas till ministeriets tidigare nämnda brev av 10.7.2024 till landskapsregeringen. Enligt ministeriets uppfattning är det i bestämmelserna om administrativa ingrepp i den personliga friheten i detta sammanhang inte fråga om att organisera och producera en hälso- och sjukvårdstjänst, varvid det kan vara nödvändigt att göra ingrepp i patientens personliga frihet. Enligt ministeriets utlåtande finns i mentalvårdslagen (FFS 1116/1990) bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid utförandet av förvaltningsuppgiften i fråga. Sådan förfarandereglering som omfattas av rikets lagstiftningsbehörighet ska enligt ministeriets uppfattning tillämpas på Åland hos den myndighet som med stöd av landskapslagstiftningen sköter de uppgifter som hör till det område där de administrativa ingreppen i den personliga friheten behövs. Enligt ministeriet är uppgifterna gällande de administrativa ingreppen i den personliga friheten en integrerad del av den helhet av uppgifter som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Kostnadsansvaret uppges följa med utförandet av uppgiften och den förvaltningsbehörighet som hänför sig till uppgiften, om inte något annat särskilt föreskrivs.
Till social- och hälsovårdsministeriets utlåtande av 8.7.2025 har fogats en anvisning utfärdad 4.6.2025. Enligt anvisningen ska mentalvårdslagen fortfarande tillämpas så att när det gäller de bestämmelser som hör till rikets lagstiftningsbehörighet och i vilka det krävs en läkare i tjänsteförhållande hos en myndighet som grundar sig på rikets lagstiftning, tillämpas regleringen på den behöriga myndigheten på Åland, det vill säga ÅHS. I landskapet Åland är alltså läkare i tjänsteförhållande som tillhandahåller mentalvårdstjänster enligt landskapslagen behöriga att tillämpa mentalvårdslagens bestämmelser om administrativa ingrepp i den personliga friheten (23 a § i mentalvårdslagen).
Ålandsdelegationen konstaterar att det i landskapsregeringens skrivelse av 28.5.2025 framställs att högsta domstolen fastställer att lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten gällande rättspsykiatrisk vård och dito specialomsorg i sin helhet enligt självstyrelselagen är rikets samt att därav även följer att riket har kostnadsansvaret för rättspsykiatrisk vård och specialomsorg i sin helhet. Av handlingarna framkommer att meningsskiljaktigheten främst gäller kostnadsansvaret inom detta område.
Till landskapsregeringens komplettering av 4.6.2025 har fogats ett beslut som landskapsregeringen har riktat till ÅHS. Av beslutet framgår att detta gäller tillämpningen av rikslagstiftningen om de administrativa ingreppen i den personliga friheten. Mot bakgrund av landskapsregeringens komplettering och det utlåtande som social- och hälsovårdsministeriet har lämnat 8.7.2025 till högsta domstolen framkommer att det finns vissa meningsskiljaktigheter gällande landskapsmyndigheternas förutsättningar att tillämpa rikslagstiftningen inom området för administrativa ingrepp i den personliga friheten i förenlighet med självstyrelselagen och behörighetsfördelningen. Ålandsdelegationen konstaterar att det av landskapsregeringens komplettering inte framgår om och i så fall hur landskapsregeringen utvidgar yrkandena i den ursprungliga framställan.
Enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen för Åland hör landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 18 § 2 punkten hör landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda och disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 18 § 4 punkten hör bl.a. kommunernas förvaltning och kommunernas tjänsteinnehavare till landskapets lagstiftningsbehörighet.
Enligt 18 § 12 punkten hör hälso- och sjukvård, med de undantag som stadgas i 27 § 24, 29 och 30 punkten till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 27 § 24 punkten hör administrativa ingrepp i den personliga friheten till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt förarbetena gäller sådana ingrepp inom samtliga rättsområden. Sålunda innefattar stadgandet även bestämmelser om sinnessjuklagstiftningen, såvitt angår den del av lagstiftningen, som innefattar trygghet för den personliga okränkbarheten och oantastligheten eller äger samband med straffprocessen eller straffverkställigheten (RP 73/1990 rd, s. 76).
Enligt 27 § 22 punkten hör straffrätt med undantag av vad som stadgas i 18 § 25 punkten till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt 27 § 23 punkten hör rättskipning med beaktande av vad som stadgas i 25 och 26 §; förundersökning, verkställighet av domar och straff samt utlämning för brott till rikets lagstiftningsbehörighet.
Enligt självstyrelselagens 27 § 1 punkt hör stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag till rikets lagstiftningsbehörighet. Rikslagstiftningen om de administrativa ingreppen i den personliga friheten är mycket väsentlig för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter, bl.a. rätten till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet enligt grundlagens 7 § 1 mom. Enligt sista meningen i 7 § 3 mom. grundlagen skall rättigheterna för den som har berövats sin frihet tryggas genom lag. Med en frihetsberövad avses en person som förordnats till vård oberoende av sin vilja bland annat med stöd av mentalvårdslagen (se RP 309/1993 rd, s. 52/II —53/I och GrUU 34/2001 rd, s. 2).
Förvaltningsbehörigheten är enligt 23 och 30 § självstyrelselagen i huvudsak delad mellan landskapet och riket så att förvaltningen i angelägenheter som har hänförts till landskapets lagstiftningsbehörighet ankommer på självstyrelsemyndigheterna och i angelägenheter som faller inom rikets lagstiftningsbehörighet på riksmyndigheterna. I lagrummen har angetts vissa undantag från denna huvudprincip om vilka det inte är fråga i detta sammanhang. Hälso- och sjukvården hör till landskapets behörighet, men enligt 18 § 12 punkten ingår områden som hör till rikets behörighet. Förvaltningsbehörigheten följer i princip lagstiftningskompetensen. Detta gäller ifall annat inte anges i självstyrelselagen eller avvikelser gjorts genom en överenskommelseförordning (jfr HD 2021:83, stycke 11–13). Ålandsdelegationen har nyligen lämnat utlåtande över ett utkast till en överenskommelseförordning om skötseln på Åland av förvaltningsuppgifter som gäller administrativa ingrepp i den personliga friheten enligt mentalvårdslagen (utlåtande nr 24/25).
I riket överfördes ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. I riket ska välfärdsområdena inom sitt område se till att vård oberoende av patientens vilja ordnas som en del av den specialiserade sjukvården. I tidigare utlåtande har Ålandsdelegationen ansett att det av självstyrelselagen inte kan utläsas några hinder för att sådana till rikets behörighet hörande uppgifter som enligt rikslagstiftningen ankommer på kommunerna förblir kommunala uppgifter på Åland fastän de i riket överförs på andra offentliga myndigheter som saknar motsvarighet på Åland. Däremot är det inte möjligt att genom rikslagstiftning påföra riksuppgifter på landskapets myndigheter. Detta eftersom fördelningen av lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten i självstyrelselagen är exklusiv, ifall annat inte anges i självstyrelselagen. Landskapets myndigheter är behöriga att handlägga endast sådana riksuppgifter som anges i självstyrelselagen eller i en överenskommelseförordning (utlåtande nr 18/21, s. 3–4).
Vid tidpunkten för ikraftträdandet av den gällande självstyrelselagen sköttes hälso- och sjukvården i såväl landskapet som riket huvudsakligen på kommunal nivå. Kort därefter överfördes tillhandahållandet av den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet till landskapets myndighet Ålands hälso- och sjukvård genom landskapslagstiftning. Detta medförde en avsaknad av transparens eftersom rikets lagstiftningsbehörighet gäller inom hälso- och sjukvården på Åland med stöd av 27 § 24, 29 och 30 punkten i självstyrelselagen. I enlighet med 19 § 3 mom. kan i en landskapslag för vinnande av enhetlighet och överskådlighet upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag. Upptagande av sådana stadganden i en landskapslag medför inte ändring i fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan riket och landskapet. Eftersom lagstiftningsbehörigheten i dessa fall inte till någon del förskjuts kan inte landskapslagstiftningen få någon egen normativ verkan. En ändring i rikslagstiftning får omedelbart genomslag och direkt tillämpning i landskapet (HD 21.8.2013, OH 2013/125).
I landskapsregeringens framställan hänvisas till att nämnden för rättspsykiatriska ärenden beslutar om rättspsykiatrisk sjukhusvård eller om specialomsorg för person med utvecklingsstörning. Detta i de fall där en person efter avslutad sinnesundersökning bedömts behöva antingen psykiatrisk sjukhusvård oberoende av personens vilja eller mot den vederbörandes egen vilja specialomsorg om det gäller person med utvecklingsstörning. Nämnden beslutar också om avslutande av sådan vård. När sjukhusvården ännu fortsätter, kan en rättspsykiatrisk patient överföras till att övervakas av hälso- och sjukvårdens verksamhetsenhet ett halvår åt gången genom ett beslut fattat av Institutet för hälsa och välfärd. Genom en övervakad öppenvårdsperiod kan man bedöma hur patienten klarar sig utan sjukhusvård, innan ett beslut om att avsluta sjukhusvården har fattats av nämnden. Sjukhusvården för de som är bosatta på Åland och bedömts behöva rättspsykiatrisk vård ges vid Gamla Vasa sjukhus som är statens sinnessjukhus och som är underställt forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Enligt framställan behöver för överföring av en patient till ÅHS för övervakad öppenvårdsperiod en överenskommelseförordning i enlighet med 32 § i självstyrelselagen ingås.
I lagstiftningskontrollen har framförts att uttrycket förvaltningsuppgift kan tolkas på många sätt (högsta domstolens utlåtande 31.3.2015, OH2015/29). I detaljmotiveringen till grundlagens 124 § används begreppet offentliga förvaltningsuppgifter i en relativt vidsträckt bemärkelse, så att det omfattar uppgifter som hänför sig till t.ex. verkställigheten av lagar samt beslutsfattande om enskilda personers och sammanslutningars rättigheter, skyldigheter och förmåner (RP 1/1998 rd, s. 179). Enligt grundlagsutskottets praxis har t.ex. en på självständig prövning baserad rätt att på ett konkret sätt ingripa i en persons grundläggande fri- och rättigheter ansetts vara betydande utövning av makt (se t.ex. GrUU 62/2010 rd och GrUU 28/2001 rd). I grundlagsutskottets utlåtanden har också behandlats hur bestämmelser om vård oberoende av personens vilja förhåller sig till grundlagens 124 § (bl.a. GrUU 5/2014 rd).
Ålandsdelegationen konstaterar att högsta domstolens uppgift enligt 60 § 2 mom. i självstyrelselagen gäller avgörandet av meningsskiljaktighet angående en landskaps- eller riksmyndighets behörighet att vidta en viss förvaltningsåtgärd. I självstyrelselagens bestämmelser om landskapet Ålands ekonomi har högsta domstolen inte påförts några särskilda uppgifter.
Enligt 27 § 24 punkten i självstyrelselagen hör administrativa ingrepp i den personliga friheten till rikets lagstiftningsbehörighet. Vid Institutet för hälsa och välfärd finns en nämnd för rättspsykiatriska ärenden. Enligt 3 a § 2 mom. i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (FFS 668/2008) behandlar och avgör nämnden för rättspsykiatriska ärenden utlåtandeärenden som avses i 17 kap. 37 § i rättegångsbalken och som gäller en persons sinnestillstånd eller farlighet, ärenden som gäller bestämmande om vård på psykiatriskt sjukhus eller på anstalt för specialomsorger för en åtalad eller misstänkt eller en person som på grund av sitt sinnestillstånd inte har dömts till straff samt ärenden som gäller avslutande av denna vård. Behörigheten att bestämma om intagning inom den rättspsykiatriska vården hör till rikets lagstiftningsbehörighet.
Ålandsdelegationen konstaterar att förvaltningsbehörigheten följer lagstiftningsbehörigheten, om annat inte anges i självstyrelselagen eller avvikelser gjorts genom en överenskommelseförordning.
Suppleanten för ordföranden Mäenpää, ledamöterna Dahlén, Leino-Sandberg, Siitari och Åkerblom.
Olli Mäenpää , suppleant för ordförande Sören Silverström, sekreterare